Jag har äntligen insett vad jag vill jobba med. Önskat att uppenbarelsen kommit till en för flera år sen men men. Som det sägs. En ska aldrig gråta över spilld mjölk. Först och främst blir det Folkhögskola,  allmän linje. Behöver fysik, kemi och biologi utöver fördjupad matematik och naturvetenskap. Sände in ansökan i lördags. Ska tala med en studievägledare på Folkhögskolan är det tänkt. Diskutera uppläggning, vad som krävs och framföra att jag kan vara i behov av extra stöd. 

Ska se studierna som en utmaning. Är motiverad. Motivationen kom när jag insåg vad jag vill satsa på. Intressant ligger vid yrket optiker. Vill hjälpa människor till ett bekvämare liv. Finna lösningar för en bra syn. Idag är yrket så mycket mer. Maskiner tar över jobbet mer och mer. Yrket förflyttas. Idag ligger inriktningen mer på medicin och kroppen. För hjälpte en enbart till med att korrigera glasögon och linser. Idag sköter en maskin det mesta. Jag är intresserad av medicin. Jag är inte kapabel att bli en läkare. Fem år kräver sin tid och sina betyg. Ska givetvis satsa på höga betyg på Folkhögskolan. Läkare kräver enbart A i ämnena. Optiker är ett bra val och ett mål jag vet att jag kan kriga mig till. Inte ge upp. Om några år har jag mitt betyg från universitetet och licens för att utföra yrket. Bara jag är mitt största hinder

Finns även möjligheter till jobb för en optiker. Behovet finns. Funderade ett tag på ekonomi. Utslagningen på arbetsmarknaden är större, konkurrensen högre. Som att studera till socionom. Något alla väljer. Vill kunna ha utsikterna för ett jobb i framtiden.  Nu ska vi ta ett steg i taget. Ansökan är inne. Väntar nu på kontakt från skolan.

Jag är urusel på rubriker.  Pretty lousy I tell ya.

Kollade lite på Melodifestivalen i lördags. Är rätt anti. Ser inte något syfte att rösta på en musikfestival som går på Sveriges Statliga Television, licens-tv. Betalar licensen. Något ska jag få ut av mitt ofrivilliga medlemskap. Då har jag rätten att kritisera Melodifestivalen. 

Det som gnager i min hjärna är vilket uselt manus programledarna tilldelats. Även Eurovision Song Contest förra året i Malmö levererade usel svensk politisk korrekt humor i världsklass. Det blir så när några från Södertörns högskola dikterar vad som anses folkligt. Även om normen för folkligheten tas från Södermalm. Det som SoFos boende anser som bra humor dikterar vad som är bra humor ute i Sverige. Utanför Brommas villaområden och Södermalm. Kanske bara är jag som anser att det är jävligt torr humor, mungiporna reagerar inte. Något desperat skratt för att det inte ska bli en pinsam tystnad. Publiken skrattar dock som roboten i Steven Spielbergs A1. Artificial Intelligence. Ännu läskigare skratt än det Hayly Joel Osment hulkade fram. Jag gråter nästan av rädsla för mina medmänniskors humorlösa sinne. Ett litet exempel. Björn Gustavsson gör en comeback. Han viftar lite på foten. Publiken jublar hejdlöst. En kvinna längst back tar av sig tröjan och snurrar den med ena handen över huvudet tjoandes samtidigt som hon gråter hysteriskt över hans sanslösa humor och kroppsspråk. Björn G säger några meningar till publikens skratt. En medelålders man svimmar av att vara star strucked. Tacka vet jag Frech Prince of Bel Air.

Jag skyller på den politiska korrekthet som tagit ett starkt grepp om Sverige. Alla är lättkränkta. Att Family Guy får sändas på kanal 6 är en gåta. Med risken att kränka eller framstå som  en "dödsknarkarrasist" blir humorn så här bajsnödig och mysigt tillrättalagd  bara Södermalm kan leverera. Ute i stugorna undrar medborgarna, skattebetalarna. Vad fan är det vi betalar för? Folkfest för kommunpamparna me, vi då? Vi som står för notan.

NÄSTA AVSNITT: Då avhandlingar jag valet av årets värdar.